Denna sida beskriver vad de olika undersidorna (som du hittar länkar till här till vänster)
innehåller och vilka metoder som har använts för att rita de olika diagrammen.
Intressanta punkter som man kan titta på i de olika diagrammen är de punkter där
räntan vänder antingen upp eller ner. Dessa punkter brukar sammanfalla med
konjunkturens olika svängningar. Låg ränta för att få igång konsumtionen och
produktionen och hög för att hejda den.
Under de olika digrammen visas den faktiska räntan för jämförelses skull.
Denna del utnyttjar väldigt enkla metoder att försöka spå i framtida ränta. Inga
garantier lämnas på att de kommer att uppfyllas.
Metod
Ett väldigt förenklat antagande när det gäller betéende av den rörliga räntan är
grunden i denna metod.
Antagandet är att den rörliga räntan stiger (eller sjunker) konstant under en given
tids period. Tidsperioden är den bundna räntans bindningstid (1 år, 2 år, 3 år,
...). För att man ska varken förlora eller tjäna på att binda sin ränta så ska den
rörliga räntan vid bindnings tidens slut vara lika mycket över den bundna räntan
som under när bindnings tiden startade.
Syfte
Syftet med detta sätt är att visa hur pass träffsäker den bundna
ränta är på att förutspå den framtida rörliga räntan. Ligger den förutspådda räntan,
enligt metoden, över den rörliga räntan när bindningstiden är slut så har man förlorat
på att binda.
I och med att du här kan rita upp den rörliga räntan över en längre tidsperiod och
för varje punkt i diagrammet rita den förutspådda räntan så kan du se under vilka
perioder det lönade sig att binda räntan eller inte. Generellt kan man säga att
att räntan är låg under lågkonjunktur och hög under hög konjunktur.
Metod
För varje tidspunkt, under en längre tid, räkna ut hur mycket man förlorade eller
vann på att binda räntan. Datat ritas i diagram för överskådlighetens skull.
Notera att alla diagram över vinst och förlust går mot nolllinjen ju närmare
dags datum de kommer. Detta för att det inte har hunnit lägga till tillräckligt
mycket vinst eller förlust i diagrammet. Till exempel för 5-åringen så har inte
lånetiden gått ut än om lånet bands senare än för 5 år sedan. Det samma gäller
de övriga bindningstiderna.
Syfte
Visa när i tiden den lönade sig att binda räntan eller inte.
Metod
Med start från det datum som du anger så används var och en av de bundna räntorna
för att räkna ut en prognos punkt i prognos diagrammet. Mer bestämt så används
den 1 åriga bundna räntan till att räkna ut en punkt som ligger 1 år efter det
start datum som du anget. 2 åringen används till att räkna ut en punkt som
ligger 2 år efter det startdatum du anget. Sista punkten ligger 10 år efter det
startdatum du anget (vilket betyder att den 10 åriga bundna räntan har använts
för att beräkna denna punkt). Metoden för att
räkna ut de olika punkterna är den samma som använts för att räkna ut den framtida räntan ovan.
Syfte
Visa hur prognoserna har legat vid olika tidpunkter.
Metod
Varje punkt på digrammet är skillnaden mellan den bundna ränta som du väljer och
den rörliga räntan.
Syfte
Visa hur skillnaden varierar över tiden.
Bunden ränta - En försäkring
Glöm inte att oberoende av vilka slutsatser du drar från det som presenteras här
så har bunden ränta en fördel. Ränteutgifterna är konstanta under bindningstiden.
Med bunden ränta så slipper dina marginaler bli mindre och mindre då den rörliga
räntan går upp. En sorts försäkring kan man säga. Så har du små marginaler i ekonomin
så är trots allt bunden ränta att föredra.
Historiska data
De räntor som presenteras här är SBABs räntor från 1997 och framåt.
Länk till SBAB.